Någon har sagt att socker är det mest missbrukade ämnet i västvärlden. Jag är benägen att tro att det är sant.
Fundera på hur du på annat sätt kan ta hand om den känsla du har som får dig att äta socker.
Tidigare var socker en produkt som utvanns ur sockerrör, en ren produkt. Idag är socker så mycket annat.
Många raffinerade produkter innehåller socker i olika former: majssocker, aspartam, sockeralkoholer för att nämna några.
Hur gör man då för att minska sitt sockerberoende?
För de flesta är det lättast att trappa ner och successivt utesluta produkter med socker. Kanske börja med att utesluta läsken och/eller smågodiset? Andra tycker att det går bättre att helt sluta med socker. Ofta kan man då uppleva ett par tuffa dagar med abstinens i olika form, men som sedan ger med sig.
Något annat som är mycket viktigt när det gäller alla former av beroenden är att fundera på VARFÖR man tar till "drogen" i fråga"
- Varför har du ett stort behov av att äta mycket socker?
- Vad får du ut av det?
- När tog ditt beroende fart?
Ett sockerberoende kan bero på både en "kemisk" process - din kropp/hjärna behöver sockret. Detta är inte alla forskare överens om.
Det kan också handla om ett mer känslomässigt beroende. Du äter socker därför att du mår på ett visst sätt (trött, stressad, orolig etc.) och när du får i dig sockret får du en annan känslomässig reaktion som du uppskattar (glad, nöjd, pigg etc.).
Det kan självklart också handla om en kombination av både känsla och kemi.
Bara genom att börja fundera på och analysera VARFÖR du behöver äta en massa socker, kan du komma till botten med ditt problem. Vi har en tendens att döva våra känslor med hjälp av mat. Det fungerar, men bara kortsiktigt. Det är därför vi får mer och mer problem med övervikt och fetma i världen. Vi försöker äta oss ur våra bekymmer och blir därmed fetare och fetare.
När du väl har kommit fram till vilken/vilka känslor som triggar ditt sockerbegär, så är det dags att fundera på vad det är som du verkligen behöver - för socker är inte svaret. Inte sällan blir vi oerhört sockersugna när vi är trötta. Då talar kroppen om för oss att vi behöver vila/sova, men vi tolkar det som att den skriker efter "snabb energi" = en smörgås, en chokladkaka eller en halvliter glass.
- Om du är trött kanske du behöver vila.
- Om du är ledsen kanske du behöver gråta.
- Om du är arg kanske du behöver springa eller skrika.
- Om du känner dig ensam kanske du behöver en kram.
- Om du känner dig orolig kanske du behöver prata med någon.
Hur ser dina behov ut?
På vilket sätt kan du tillgodagöra dig dem?
Att avstå socker kan ju verka lätt men ibland är det svårare än man tror då många livsmedel har sockerkulörer och andra kemiska tillsatser. Jag brottas med sockermonstret med jämna mellanrum precis som jag tror alla andra också gör. Sockret i sig är väl kanske inte mitt problem utan mer att jag fortfarande äter som om jag vore skogshuggare fast jag är kontorsarbetare och i det förhållandet rör mig för lite men jag jobbar på det.
SvaraRaderaSocker har en förmåga att "leta sig in i" all möjlig och omöjlig mat. Det smakar gott, är billigt och vi vill äta mer...
SvaraRaderaHur uteslutande man ska vara med sockret är upp till var och en. För en del är det ett stort steg att sluta dricka litervis med läsk, äta kilon med smågodis eller sluta med alla mackor. Andra känner ett behov av att bli helt sockerrena och då gäller det att lära sig att läsa alla innehållsförteckningar noggrant.
Ett tips till dig Gafflan om du vill minska på portionerna är att använda dig av mindre tallrikar och äta långsamt. Du kommer att "lura dig själv" och känna dig mätt och belåten ändå ;-).
Har slutat med alla sockerarter - kolhydrater o rent socker. Har tidigare varit skrämmande beroende, med de följder som beroendet resulterar i; problem med underlivet, uppsvälld mage, ångest, illamående mm mm. Idag fri! Men det räcker med minsta lilla sockergnutta för att min kropp/beroendet kommer igång igen. Mår nu som en prinsessa o har faktiskt inga problem att utesluta. För mig existerar inget mellanting. Jag kan inte bara smaka på en liten godisbit, en liten kaka, ett litet chips. Utesluter helt o har inga problem med detta:)
SvaraRaderaJag har minskat mitt kolhydrat intag ,men inte helt.Men innan jag får mina Horton attacker(kronisk) blir jag otroligt sugen på kolhydrater,försöker tänka mej för men det är inte lätt.
SvaraRaderaFinns det något samband mellan Horton och suget?
Galtholmen - ofta är det så att ett kraftigt beroende innebär en stor känslighet. Det gäller att lära sig att känna vad man har för begränsningar. Vet man som du med sig att minsta lilla "snedsteg" får stora konsekvenser, är det lättare att tänka och känna att det inte är värt det. Nu när du, precis som så många andra i don situation känner att du mår så bra utan socker och snabba kolhydrater, så är det ju så mycket lättare att låta bli dessutom. Tack för att du delar med dig och visar på att det går att få ordning på ett sokcermissbruk./ Ulrika
SvaraRaderaAnonym - Jag vågar inte uttala mig om det eftersom jag inte är tillräckligt insatt i Horton. Men jag tror absolut att det kan finnas ett samband. Kan du känna att du får dina attacker mer sällan då du minskat ner på kolhydraterna?
Att kroppen sedan vill ha kolhydrater kan bero på att den förbereder sig för något ansträngande (en huvudvärksattack) och därmed vill ha bränsle. Inte helt ologiskt, men vågar som sagt inte säga att det bestämt är så. Intressant att du har sett sambandet. //Ulrika
Hej! Tack för ditt svar.Ja jag kan se ett samband med minskat kolhydtat intag och mindre ,kortare och inte dödsångestattacker på samma vis.
RaderaMärkte ganska snart skillnad när jag ändrat min kost.
Äter nästan ingen potatis,fika,godis men tyvärr väldigt mycket frukt.Mvh jag som numera styr mitt liv och inte Herr Horton.
Skönt att höra att du har hittat ett sätt att med hjälp av kosten må bättre. Frukt innehåller kolhydrater som du är medveten om, men kanske påverkar det inte dig så mycket? I annat fall kan du prova med bär som många gånger är ännu nyttigare, men inte lika kolhydratrika.
Radera